
Här berättar vi allt du behöver veta om obligationer, sÃ¥som vad det är och vilka olika obligationer som finns.Â
Vad är en obligation?
En obligation innebär förenklat att den som köper obligationen fungerar som lÃ¥ngivare till emittenten, alltsÃ¥ den som säljer obligationen. Köparen fÃ¥r som kompensation en ränta, ofta kallad kupongränta, som kan vara fast eller rörlig. När obligationens löptid är slut, Ã¥terbetalar emittenten det nominella beloppet (ursprungliga värdet) till obligationsinnehavaren.Â
Hur och när får man pengar av obligationer?
Du fÃ¥r pengar i form av nÃ¥got som kallas kupongränta. Kupongräntan betalas normalt ut Ã¥rligen eller halvÃ¥rsvis, men det kan förekomma andra utbetalningsfrekvenser beroende pÃ¥ obligationsvillkoren.Â
Hur lÃ¥ng är löptiden pÃ¥ en obligation?Â
Löptiden pÃ¥ en obligation är vanligtvis mellan 3 och 5 Ã¥r pÃ¥ den svenska marknaden, särskilt för mÃ¥nga företagsobligationer. Det finns även kortfristiga obligationer med löptider under ett Ã¥r samt lÃ¥ngfristiga obligationer med löptider frÃ¥n 10 Ã¥r upp till flera Ã¥rtionden.Â
Vilka obligationer finns det?Â
De vanligaste obligationerna som finns är:Â
- Statsobligationer: Dessa ges ut av staten, och pengarna du lånar ut går till att finansiera statens utgifter. Kupongräntan är normalt låg eftersom risken är låg, tack vare statens kreditvärdighet.
- Företagsobligationer: Ges ut av företag som vill ha kapital. Kupongräntan och risken beror på företagets kreditvärdighet. Företag med lägre kreditbetyg ger ofta högre kupongräntor på sina obligationer, vilket också innebär högre risk.
- Kommunobligationer: Utfärdas av kommuner och regioner för att finansiera verksamhet och projekt. De uppfattas ofta som lägre risk än företagsobligationer men högre än statsobligationer.
- Bostadsobligationer: Utfärdas av bostadsinstitut för att finansiera bostadslån. Bostadsobligationer har generellt låg risk eftersom bostadsinstitut har stabila kassaflöden.
- Gröna obligationer: Dessa används för att finansiera specifika miljö- och hållbarhetsprojekt. De kan ges ut av företag, stater, kommuner och bostadsinstitut, och innebär att kapital används för miljömässigt hållbara projekt.
Läs mer: Vad är en affärsängel?Â
Fördelar och nackdelar med obligationer
Fördelar
- Stabil och förutsägbar avkastning: Obligationer erbjuder en stabil och förutsägbar avkastning genom regelbundna räntebetalningar (kupongränta). Vid försäljning före löptid kan en försäljningsvinst eller -förlust uppstå beroende på marknadsvärdet.
- Lägre risk än aktier: Obligationer betraktas ofta som en säkrare investering än aktier, särskilt statsobligationer och andra högt kreditvärderade obligationer, eftersom de tenderar att vara mindre volatila.
- Kapitalåterbetalning vid löptidens slut: Om emittenten är finansiellt stabil får du tillbaka det nominella beloppet när löptiden går ut. Detta ger en trygghet som inte alltid finns vid investeringar i aktier eller fonder.
Nackdelar
- Lägre avkastning än aktier eller fonder: Den förväntade avkastningen på obligationer är oftast lägre än den på aktier och fonder, vilket gör dem mindre attraktiva för investerare som söker högre tillväxt.
- Kreditrisk: Du tar en kreditrisk, vilket innebär att om emittenten får betalningssvårigheter kan obligationen förlora i värde, och du kan riskera att inte få tillbaka hela ditt kapital. Kreditrisken varierar beroende på typen av obligation och emittentens kreditvärdighet, men att inte få tillbaka investerat kapital är ovanligt för obligationer med hög kreditvärdighet, som statsobligationer.
Vanliga frågor
Vad är en nollkupongobligation?
En nollkupongobligation är en obligation utan kupongränta. Istället för periodiska räntebetalningar köps obligationen till ett lägre pris än det nominella värdet, och investeraren fÃ¥r det fulla nominella beloppet när löptiden gÃ¥r ut. Avkastningen är skillnaden mellan köpesumman och det nominella värdet, vilket innebär att investeraren fÃ¥r pengarna i efterskott vid förfallodagen istället för löpande som vid obligationer med kupongränta.Â
Hur handlar man obligationer?Â
Det vanligaste sättet att handla obligationer är genom banker och nätmäklare, där du kan köpa enskilda obligationer frÃ¥n olika emittenter som staten, kommuner eller företag. För en bredare investering i obligationer kan du även köpa räntefonder, som investerar i en portfölj av olika obligationer och räntebärande värdepapper. Det gÃ¥r även att skapa egna obligationer med företag man tror pÃ¥, det kräver dock att man vet vad man gör samt har ett större kapital.Â
Vad pÃ¥verkar priset pÃ¥ en obligation?Â
Priset pÃ¥ en obligation pÃ¥verkas av faktorer som marknadsräntan, kreditrisken, löptiden och inflationen. När marknadsräntan stiger, sjunker vanligtvis obligationspriset, och högre kreditrisk eller lÃ¥ng löptid kan minska obligationspriset ytterligare. Inflation pÃ¥verkar ocksÃ¥ priset negativt, dÃ¥ högre inflation minskar köpkraften hos framtida betalningar.Â
Är det bäst att investera i onoterade aktier eller obligationer?Â
Att investera i onoterade aktier innebär ofta högre risk än att investera i obligationer, men den förväntade avkastningen kan också vara högre. Onoterade aktier är ofta mer illikvida och informationen om bolagen kan vara begränsad, vilket gör dem mer osäkra. Det finns dock undantag: vissa onoterade aktier i stabila företag kan ha ett lägre risktagande. Obligationer, särskilt statsobligationer och företagsobligationer med hög kreditvärdighet, är normalt en tryggare investering och erbjuder stabila räntor och återbetalning av kapitalet vid löptidens slut.