Guide till överlåtelseavtal för onoterade aktier

När aktier i ett onoterat bolag ska byta ägare räcker det i praktiken sällan att bara komma överens om priset. Parterna behöver också säkerställa att överlåtelsen kan genomföras i enlighet med bolagsordningen, eventuella aktieägaravtal och bolagets aktiebok. Överlåtelseavtalet får därför en central roll. Det samlar affärens villkor på ett ställe och gör det tydligt vad som ska överlåtas, när det ska ske och vilka steg som behöver vara uppfyllda för att affären ska kunna fullföljas korrekt.

För den som vill sälja eller köpa aktier utanför börsen ser processen normalt annorlunda ut än vid handel i noterade bolag. Det finns sällan ett standardiserat avslut med samma grad av automatik. I stället sker affären ofta genom en mer individuell process där villkoren behöver dokumenteras tydligt från början. Det märks också i hur handel med onoterade aktier fungerar i praktiken, där processen ofta innehåller fler manuella moment än vid handel i noterade bolag.

Sälja aktier i onoterade bolag kräver en tydlig process

En överlåtelse av onoterade aktier bygger ofta på fler bedömningar än ett avslut på börsen. Köpare och säljare behöver inte bara enas om priset, utan också om hur betalning, tillträde och dokumentation ska hanteras. Köparen behöver förstå vilka rättigheter som följer med aktierna, om det finns begränsningar i ägandet och om överlåtelsen kräver ytterligare steg enligt bolagets interna regler. Säljaren behöver samtidigt få klarhet i hur betalningen ska ske och när ansvaret för aktierna går över.

I den typen av affär får överlåtelseavtalet sitt praktiska värde. Avtalet blir den gemensamma referenspunkten för affären och minskar risken för att olika uppfattningar uppstår i efterhand. Det märks särskilt vid köp och försäljning av onoterade aktier, där villkoren ofta behöver dokumenteras mer noggrant än i noterad handel.

Vad ett överlåtelseavtal fyller för funktion

Ett överlåtelseavtal är normalt det dokument som beskriver villkoren för aktieaffären. I ett onoterat bolag används det ofta för att ange vilka aktier som överlåts, vilket pris som gäller, hur betalningen ska ske och när köparen får tillträde till aktierna. Avtalet kan också reglera om affären är beroende av något ytterligare moment, till exempel att samtycke måste lämnas eller att ett förköpsförbehåll först måste hanteras innan överlåtelsen kan genomföras korrekt.

Det som gör avtalet särskilt viktigt i onoterade bolag är att affären annars lätt blir beroende av muntliga uppgifter och individuella antaganden. Det finns sällan en löpande marknadskurs att luta sig mot, och det finns inte heller alltid ett standardiserat flöde som fångar upp alla villkor automatiskt. Om det finns oklarheter kring aktieslag, överlåtelsebegränsningar eller bolagets ägarstruktur behöver det därför hanteras aktivt som en del av själva affären.

Det här brukar framgå av ett överlåtelseavtal

Ett överlåtelseavtal för onoterade aktier behöver inte vara onödigt långt, men det bör vara tydligt. I praktiken brukar avtalet innehålla uppgifter om:

• Vem som säljer och vem som köper
• Vilket bolag affären gäller
• Hur många aktier som överlåts
• Vilket pris som har avtalats
• Hur betalningen ska genomföras
• När tillträdet ska ske
• Om affären är beroende av något ytterligare villkor
• Hur dokumentation och praktiska steg ska hanteras efter genomförd affär

Utöver detta kan avtalet också reglera vad som händer om någon part inte fullföljer affären, hur en tvist ska hanteras och vilken information köparen har fått inför sitt beslut. I vissa affärer kan det också vara relevant att beskriva köparens kännedom om bolagets ekonomi och verksamhet, särskilt när parterna inte har någon längre relation sedan tidigare.

Kontrollera bolagsordningen innan affären går vidare

En vanlig miss vid handel med onoterade aktier är att fokus hamnar på priset medan bolagsordningen granskas för sent. I många onoterade bolag finns bestämmelser som begränsar rätten att fritt överlåta aktier. Det kan handla om samtycke, förköp eller hembud. Sådana förbehåll kan påverka både hur överlåtelsen ska genomföras och vem som i slutänden får rätt att förvärva aktierna.

Den som vill sälja aktier i ett onoterat bolag bör därför kontrollera bolagsordningen innan avtalet sluts. Om bolagsordningen innehåller ett samtyckesförbehåll kan överlåtelsen kräva bolagets samtycke innan den kan genomföras korrekt. Bolagsordningen avgör då om frågan ska prövas av styrelsen eller bolagsstämman. Om det finns ett förköpsförbehåll kan andra aktieägare eller annan förköpsberättigad ha rätt att köpa aktierna före den tilltänkta överlåtelsen. Vid hembud kan andra aktieägare eller annan lösningsberättigad enligt bolagsordningen i stället få rätt att lösa aktierna efter att de har övergått till en ny ägare.

För köparen är detta minst lika viktigt. Ett undertecknat avtal innebär inte alltid att överlåtelsen är giltig eller kan fullföljas direkt. Om bolagsordningen innehåller samtyckes- eller förköpsförbehåll behöver de momenten hanteras innan överlåtelsen kan genomföras på rätt sätt.

Aktieägaravtal kan också påverka överlåtelsen

Utöver bolagsordningen kan ett aktieägaravtal innehålla regler som påverkar hur en försäljning ska gå till mellan parterna. Det kan till exempel handla om förköpsrätt, medförsäljning, informationsskyldighet eller andra procedurkrav som aktualiseras när någon vill sälja sina aktier.

En affär behöver därför ofta granskas i två led. Först bör man kontrollera vad bolagsordningen säger. Därefter bör man ta ställning till om det finns ett aktieägaravtal som innehåller ytterligare skyldigheter mellan parterna. Den gränsdragningen blir ofta lättare att förstå om man först har en tydlig bild av vad som menas med onoterade aktier och hur ägandet fungerar i onoterade bolag.

Så brukar en överlåtelse av onoterade aktier gå till

Även om villkoren varierar från affär till affär följer många överlåtelser i onoterade bolag ungefär samma arbetsgång:

• Säljare och köpare enas om pris, antal aktier och grundläggande villkor
• Bolagsordning och eventuellt aktieägaravtal gås igenom
• Ett överlåtelseavtal tas fram och färdigställs
• Samtycke och förköp hanteras före överlåtelsen om sådana förbehåll gäller
• Hembud hanteras efter överlåtelsen om ett sådant förbehåll är aktuellt
• Betalning och tillträde sker enligt avtalet
• Den nya ägaren förs in i aktieboken efter överlåtelsen, och i bolag som inte är avstämningsbolag ansvarar styrelsen för att aktieboken förs korrekt

Jämfört med noterad handel sker ägarförändringar i onoterade bolag oftare genom individuella och mer manuella överlåtelser. För den som följer bolag som ännu inte är noterade, men som på sikt kan bli det, kan Eqvors IPO kalender också ge ett bredare sammanhang kring var i utvecklingen ett bolag befinner sig.

Pris och värdering är sällan självklara i onoterade bolag

När aktier handlas på börsen finns en löpande prisbild. I onoterade bolag behöver parterna oftare själva utgå från tidigare transaktioner, bolagets finansiella utveckling, framtidsutsikter och den risk som följer med ett mindre likvidt innehav. Det innebär att priset i ett överlåtelseavtal sällan är självklart på förhand.

För säljaren blir det därför viktigt att kunna förklara hur priset har landat. För köparen blir det lika viktigt att bedöma om priset står i rimlig relation till bolagets situation. Det gäller särskilt i mindre onoterade bolag där handeln är begränsad och jämförelsepunkterna ofta är färre.

Dokumentation efter affären är också viktig

När affären är genomförd återstår fortfarande viktiga moment. Den nya ägaren ska föras in i aktieboken efter överlåtelsen, och parterna bör spara överlåtelseavtal, betalningsunderlag och annan dokumentation som visar hur affären har genomförts. Det är viktigt både för bolagets ägaradministration och för framtida skattehantering.

För den som senare ska redovisa en försäljning kan underlagen få stor betydelse för att visa omkostnadsbelopp, försäljningspris och tidpunkt för överlåtelsen. Det gäller inte minst om innehavet har påverkats av emissioner, split eller andra bolagshändelser under innehavstiden, eftersom sådana förändringar också kan påverka hur man senare behöver deklarera aktier.

Var affärer i onoterade bolag ofta går fel

Många problem uppstår inte för att priset i sig är fel, utan för att processen runt affären är för svag. Ett vanligt misstag är att se överlåtelseavtalet som något som kan fyllas i sist, när allt annat redan är bestämt. Då missar parterna ofta att avtalet också behöver fånga upp tillträde, villkor, ansvar och hur betalningen faktiskt ska kopplas till ägarbytet.

Ett annat återkommande problem är att bolagsordningen granskas för sent. Då kan en affär se färdig ut mellan parterna trots att samtycke eller förköp först måste hanteras innan överlåtelsen kan genomföras korrekt, eller att hembud kan aktualiseras efter att aktierna har övergått till en ny ägare. Även dokumentationen efter affären underskattas ofta. Om den nya ägaren inte förs in tydligt i aktieboken eller om underlag sparas bristfälligt kan det skapa problem både i bolagets administration och senare vid deklaration.

För den som vill arbeta mer strukturerat med privata transaktioner är det klokt att se överlåtelsen som en kedja av moment där varje steg påverkar nästa. Det ligger också nära det sätt som Eqvor beskriver sitt arbete med att göra handel med onoterade aktier mer tillgänglig, transparent och digital.

Ett överlåtelseavtal behöver spegla den affär som faktiskt görs

Det finns ingen universallösning som passar varje överlåtelse i ett onoterat bolag. Ett överlåtelseavtal behöver utformas utifrån vilka parterna är, hur bolaget är organiserat och vilka begränsningar som gäller för aktierna. I vissa situationer räcker ett relativt kort avtal med tydliga grundvillkor. I andra fall behöver avtalet vara mer genomarbetat, särskilt om köparen är ny i ägarkretsen eller om bolaget har flera dokument som påverkar hur en överlåtelse får gå till.

Överlåtelseavtalet får därför en viktig funktion när någon vill sälja eller köpa onoterade aktier. Avtalet binder ihop prisdiskussionen med de juridiska, praktiska och administrativa villkor som måste fungera i verkligheten. När villkoren är tydligt formulerade från början blir affären också lättare att genomföra på ett sätt som håller både praktiskt och administrativt.