Här berättar vi allt du behöver veta om obligationer, såsom vad det är och vilka olika obligationer som finns. 

Vad är en obligation?

En obligation innebär förenklat att den som köper obligationen fungerar som långivare till emittenten, alltså den som säljer obligationen. Köparen får som kompensation en ränta, ofta kallad kupongränta, som kan vara fast eller rörlig. När obligationens löptid är slut, återbetalar emittenten det nominella beloppet (ursprungliga värdet) till obligationsinnehavaren. 

Hur och när får man pengar av obligationer?

Du får pengar i form av något som kallas kupongränta. Kupongräntan betalas normalt ut årligen eller halvårsvis, men det kan förekomma andra utbetalningsfrekvenser beroende på obligationsvillkoren. 

Hur lång är löptiden på en obligation? 

Löptiden på en obligation är vanligtvis mellan 3 och 5 år på den svenska marknaden, särskilt för många företagsobligationer. Det finns även kortfristiga obligationer med löptider under ett år samt långfristiga obligationer med löptider från 10 år upp till flera årtionden. 

Vilka obligationer finns det? 

De vanligaste obligationerna som finns är: 

• Statsobligationer: Dessa ges ut av staten, och pengarna du lÃ¥nar ut gÃ¥r till att finansiera statens utgifter. Kupongräntan är normalt lÃ¥g eftersom risken är lÃ¥g, tack vare statens kreditvärdighet.
• Företagsobligationer: Ges ut av företag som vill ha kapital. Kupongräntan och risken beror pÃ¥ företagets kreditvärdighet. Företag med lägre kreditbetyg ger ofta högre kupongräntor pÃ¥ sina obligationer, vilket ocksÃ¥ innebär högre risk.
• Kommunobligationer: Utfärdas av kommuner och regioner för att finansiera verksamhet och projekt. De uppfattas ofta som lägre risk än företagsobligationer men högre än statsobligationer.
• Bostadsobligationer: Utfärdas av bostadsinstitut för att finansiera bostadslÃ¥n. Bostadsobligationer har generellt lÃ¥g risk eftersom bostadsinstitut har stabila kassaflöden.
• Gröna obligationer: Dessa används för att finansiera specifika miljö- och hÃ¥llbarhetsprojekt. De kan ges ut av företag, stater, kommuner och bostadsinstitut, och innebär att kapital används för miljömässigt hÃ¥llbara projekt.

Läs mer: Vad är en affärsängel? 

Fördelar och nackdelar med obligationer

Fördelar

• Stabil och förutsägbar avkastning: Obligationer erbjuder en stabil och förutsägbar avkastning genom regelbundna räntebetalningar (kupongränta). Vid försäljning före löptid kan en försäljningsvinst eller -förlust uppstÃ¥ beroende pÃ¥ marknadsvärdet.
• Lägre risk än aktier: Obligationer betraktas ofta som en säkrare investering än aktier, särskilt statsobligationer och andra högt kreditvärderade obligationer, eftersom de tenderar att vara mindre volatila.
• KapitalÃ¥terbetalning vid löptidens slut: Om emittenten är finansiellt stabil fÃ¥r du tillbaka det nominella beloppet när löptiden gÃ¥r ut. Detta ger en trygghet som inte alltid finns vid investeringar i aktier eller fonder.

Nackdelar

• Lägre avkastning än aktier eller fonder: Den förväntade avkastningen pÃ¥ obligationer är oftast lägre än den pÃ¥ aktier och fonder, vilket gör dem mindre attraktiva för investerare som söker högre tillväxt.
• Kreditrisk: Du tar en kreditrisk, vilket innebär att om emittenten fÃ¥r betalningssvÃ¥righeter kan obligationen förlora i värde, och du kan riskera att inte fÃ¥ tillbaka hela ditt kapital. Kreditrisken varierar beroende pÃ¥ typen av obligation och emittentens kreditvärdighet, men att inte fÃ¥ tillbaka investerat kapital är ovanligt för obligationer med hög kreditvärdighet, som statsobligationer.

Vanliga frågor

Vad är en nollkupongobligation?

En nollkupongobligation är en obligation utan kupongränta. Istället för periodiska räntebetalningar köps obligationen till ett lägre pris än det nominella värdet, och investeraren får det fulla nominella beloppet när löptiden går ut. Avkastningen är skillnaden mellan köpesumman och det nominella värdet, vilket innebär att investeraren får pengarna i efterskott vid förfallodagen istället för löpande som vid obligationer med kupongränta. 

Hur handlar man obligationer? 

Det vanligaste sättet att handla obligationer är genom banker och nätmäklare, där du kan köpa enskilda obligationer från olika emittenter som staten, kommuner eller företag. För en bredare investering i obligationer kan du även köpa räntefonder, som investerar i en portfölj av olika obligationer och räntebärande värdepapper. Det går även att skapa egna obligationer med företag man tror på, det kräver dock att man vet vad man gör samt har ett större kapital. 

Vad påverkar priset på en obligation? 

Priset på en obligation påverkas av faktorer som marknadsräntan, kreditrisken, löptiden och inflationen. När marknadsräntan stiger, sjunker vanligtvis obligationspriset, och högre kreditrisk eller lång löptid kan minska obligationspriset ytterligare. Inflation påverkar också priset negativt, då högre inflation minskar köpkraften hos framtida betalningar. 

Är det bäst att investera i onoterade aktier eller obligationer? 

Att investera i onoterade aktier innebär ofta högre risk än att investera i obligationer, men den förväntade avkastningen kan också vara högre. Onoterade aktier är ofta mer illikvida och informationen om bolagen kan vara begränsad, vilket gör dem mer osäkra. Det finns dock undantag: vissa onoterade aktier i stabila företag kan ha ett lägre risktagande. Obligationer, särskilt statsobligationer och företagsobligationer med hög kreditvärdighet, är normalt en tryggare investering och erbjuder stabila räntor och återbetalning av kapitalet vid löptidens slut.